top of page

TURN THE WASHING MACHINES ON

00:00 / 08:31

Jag började jobba juli månad 98, då jobbade jag både på Linnégatan och på Sibyllegatan. Jag jobbade med, man kan säga allt. Tvättade, manglade, pressade skjortor, strykte, damkläder, byxor, jag jobbade överallt på Linnégatan. Jag minns tyget, texturerna av kläderna. Också att man kände stress på jobbet och att det var varmt, maskinerna släppte ångluft hela tiden. 

 

Vad har det lämnat för spår? Hur ska man säga. Jag har problem med axlar, armar, ryggen. Man måste träna sig själv. Vi vet att jobbet är så. När jag sover har jag ofta ont i axlar och leder, armbågen, knogarna. De svullnar när man sover. Jag masserar mina händer när jag sitter på pendeltåget på väg till jobbet nu.

 

Att flytta från Linnégatan var en chock.  För mig... för alla anställda. Alla på företaget hade jobbat länge. Den som jobbade minst hade jobbat i 11 år.  

 

Det var både på gott och ont. Det är inte som att man byter jobb, utan det är… Bara att komma hit från Linnégatan. Tjejerna tyckte väldigt mycket om arbetsplatsen vi hade där nere, det kändes som hemma. ‘Var flyttar vi? Ute i Kallhäll?’… oj då… många var inte vana att pendla. Själv bodde jag ute i Bålsta så jag var van, men tjejerna brukade åka tunnelbana, buss. Så nu plötsligt ska de till andra sidan av stan, och var? Till ett industriområde, och man kan tänka att det är inte så mycket fancy med tvätten… Men i Östermalm! Tjejerna gillade att jobba där. Det kom kändisar in i butiken nästan varje dag, och plötsligt flyttar vi hit till Kallhäll. Det är en riktig fabrik.Vi hade kallat det på Linnégatan för en riktig fabrik, men det här är en riktig fabrik. Ett riktigt industriområde. 

 

Om du kan ta bilder? Absolut… Men vill du veta hur vi jobbar? Kom och besök oss när allt är igång, när maskinerna är på, när ångan ryker, när manglarna kör.

hong stryker2liten.jpg
Nadiavikerliten.jpg
Jaqueline vikerliten.jpg
Jaqueline manglar 3liten .jpg
Nadia vikerliten.jpg
bottom of page